Det gör mig en smula brydd, tillika sorgsen att vi idag fortfarande diskuterar kön som vore de stabila storheter, dvs pojkar ska attraheras på ett sätt och flickor på ett annat. Så nattståndet och trist. I mitt inlägg försökte jag förklara att det inte finns en enda maskulinitet och samma sak gäller förstås också för femininitet.
Skolan bör förstås attrahera en mängd olika slags personligheter, men dessa bör inte och är inte baserade på en uppdelning i kön.